Hannimammi

Det första jag ser när jag loggar in på facebook idag var att älskade Sproti inte finns med oss längre. Han har lämnat oss för att lunka vidare till hundhimlen. Visst är det sjukt stor skillnad en hund kan göra? Ni som läser som inte har hund kanske inte förstår hur mycket djuret faktiskt blir som en familjemedlem. Nu var Sproti inte min hund utan Lidbecks.

Men! Sproti var nog den största anledningen till att vi skaffade Karrigan (& mitt tjat då såklart.) Karrigan är en isländsk fårhund precis som Sproti & eftersom jag inte sett något hemskt från Sproti visste jag direkt att det var en bra ras & att om vi skaffade en skulle det göra stor skillnad. Mamma & Pappa hade hört historier som Sprotis tokigheter både från mig & min bror Tim & de tyckte rasen skulle passa oss bra. Så tack till Sproti som inspirerade oss till att skaffa en likadan fluffig hund!

I ca 12 år bad jag till Gud om att jag skulle få en hund. När jag var 12 år hade mina föräldrar sagt att "Då är du tillräckligt stor för att ta ansvar för en hund" Men jag fick aldrig någon, vilket krossade mitt hjärta. Men inte gav jag upp för det! Så som sagt, efter 12 år tyckte Gud att tiden var inne & jag fick, eller vi inskaffade oss Karrigan. Jag kan säga idag att timingen var den bästa för så många gånger Karrigan har varit ens räddning! (Man har vart skitförbannad men har inte haft anledning till att gå ut & gråta i snöoväderi vanliga fall.) Nu kunde man bara vråla att man gick ut med hunden. Eller de gånger hon lagt sin blöta nos i ansiktet när man gråtit & bara suttit med en tills man lugnat ner sig. Hundar blir som familjemedlemmar, i alla fall för mig.

Idag har varit en mycket aktiv dag! Dock har jag fått resa ragg & mina inre Bowser-lågor har varit högre än tidigare. Må fan ta dig som bestämde dig för att sticka efter du repat "min" bil! Blev riktigt surig då bilen precis kommit ut efter bil-pedikyr, lackning & allt sånt där som en bil behöver för att bli snygg. (Det är inte min bil utan min mammas så jag är nästan mer sur än vad jag hade kunnat vara.) Hoppas du sitter med riktigt dåligt samvete någonstans eller att bussen demolerade din bil på vägen hem! (Egentligen önskar jag inte sådana här elaka saker utan det är bara häftigt att skriva. Men dåligt samvete hoppas jag du har!)

Hursomhelst, fick fixat det jag skulle på försäkringskassan & fått köpt mig lite nya kläder i stan. Nu är det för övrigt en vecka kvar tills förlossning! Jag vill INTEEEEEEEH gå över tiden. Nu ska jag sätta mig & lira BRAWL!

 

Nu är påsken snart över & sicka jädrans fina dagar vi har haft! Det har varit sol i princip varje dag & jag har legat på altanen & pressat som en valross. Idag låg jag på altanen i princip hela dagen & sedan har jag sovit ungefär fram tills klockan 5. För efter 5 var det dags att åka ut till stugan & fira påsk(typ) eller egentligen min morbror Tommy som fyller år imorgon.

Idag är det 9 dagar kvar tills jag är beräknad + att bandet vid Nine Days är grymma! Tänkte visa er lite vad jag underhållit mig med de senaste dagarna. (Det förbaskade skötbordet.) Det har varit kul att måla detaljer men herregud vad drygt det kan vara att bara spraya grundfärgen & måla ännu mera grund. Seriously...

Idag har jag köpt baby kläder för första gången! Allt som vi samlat på oss tidigare är saker som andra köpt till oss eller som vi fått begagnat av någon som tidigare har haft baby. Håller även på för fullt med skötbordet. Snart är hela grunden lagd så att jag kan börja måla detaljer på det. Kommer antagligen bli massa Pokémon babys!

Ett snutt inlägg bara. Det blir att gadda sig ganska snart är så sjukt taggad eftersom min rygg kommer bli helt köttig när jag fått gjort hela. Får kanske ta den på två sittningar? Med tanke på att den kommer bli ganska stor...

Anyways ni MÅSTE verkligen klicka hit : http://www.youtube.com/watch?v=roughtzsCDI
Kan knappast förneka att det är något av det fräckaste jag hört faktiskt.

För ett tag sedan skrev jag något om en hemlis för övrigt. Grejen är den att vi fått fixat lägenhet. Gud är god, det kan jag agumentera emot. Jag bara är helt, överlycklig att han hör mina böner. En sådan simpel människa som mig. Jag & min pappa har i alla fall bett som galningar för att allt skulle fixa sig, Gud HÖR bön.

Matteus 7:7-8
Be så ska ni få. Sök så ska ni finna. Knacka på och dörren ska öppnas. För alla som ber de får, och de som söker, de finner. Om ni knackar på så kommer dörren att öppnas.

Mest epic fail, jag har skadat benet. Vaknade i förrgår natt typ av att det bara "klickade" till & nu känns det som att hela benet sitter fel. Jag tror jag sträckt det eller att någon muskel vid vaden bara fuckat up sig själv. Är numera lika smidig som en haltande valross & ja, ta mig på orden... Jag känner mig i alla fall som en valross med allvarliga problem att ta sig fram. Blev ingen daglig promenad för mig idag vilker suger eftersom det alltid är skönt att komma ut lite.

Kom precis hem ifrån barnmorskan, hon var hilarious! Tog ganska lång tid men eftersom jag inte varit inskriven där tidigare så tog det ett tag att gå igenom alla frågor. Fick dock inte reda på resultaten om alla mina värden men 2 av dem hade gått upp i alla fall, vilket är bra. Väntar bara på att få reda på hur det går med (min/mitt?) anemi.

Hade ökat i exakt 1 cm till vid midjan så denna gången var det 34 cm om jag inte minns fel.
Har under hela graviditeten ökat 6 kilo. Hellz to the YEAH!
Har inte blivit sådär svullen med massa vatten & shit, jag är riktigt nöjd! För övrigt kan det vara dags närsomhelst nu egentligen. Är inne i v.37 men det är ju vanligt att förstföderskor går över tiden, det återstår att se! Idag känner jag mig mycket seg & kommer inte göra så mycket annat än att bara ta det lugnt tror jag. Over and out.

Det händer saker konstant! Jag försöker ladda upp inför förlossningen samtidigt som jag vill hinna med så mycket som möjligt innan det faktiskt är dags. Igår var jag i Göteborg med min lover Viktor, Ludde & Cherry. Hängde inte så mycket med dem dock eftersom uppdraget var att hitta paket till min pojkvän & träffa Karin. Fick även träffat 13 en sväng vilket var riktigt skoj & givande då jag fick dela med mig av mina avskyvärda åsikter om saker & ting.

Åh, så sjukligt trött. Idag har jag pratat mycket med min familj om i princip allt mellan himmel & jord.
Shit, man upptäcker verkligen hur folk utvecklas & mognar medans en del sitter kvar i samma pissiga mönster. Jag blir för övrigt så himla lycklig när jag märker hur vissa av mina relationer bara utvecklas & blir bättre/starkare, fint som bara den!

Idag är det 23 dagar kvar tills jag ska föda, eller 22. Blir konstigt nu eftersom klockan passerat tolv, vilket tydligen gör mig förvirrad. Nu känner jag verkligen av problem med ryggen, börjar bli riktigt tungt. Uscha mig! Tröttare har jag också blivit & jag ser fruktansvärt hemskt ut om jag inte sminkar mig. Over and out!

Så sitter man här igen, oförmögen till att göra ett skit. Att räcka upp handen för att få svara eller säga något rakt ut längre ger jag upp nu. Det kommer ingenstans, det leder ingenstans. Det avfärdas bara eller så blir samtalsämnet något helt annat.
För det kan inte spela någon roll vad jag gör för det blir alltid fel. Ni kanske tycker det låter som överdrift, men för mig är det ganska verkligt. Jag har väl blivit sämre. Eller äckligare, eller att jag är för ansträngande - något jobbigt liksom. Piss.


Then tell me how ugly I am, but that you'll always love me

I can't tell you what it really is
I can only tell you what it feels like
And right now it's a steel knife in my windpipe
I can't breathe but I still fight while I can fight